Mina tankar, mitt liv, min historia

Vet ni? Tiden går så fort...
Imorse när jag vaknade började jag tänka en massa och mina tankar kom direkt till min älskling och jag började tänka tillbaka. Tänka till ettan, början av 2008.
Jag var rätt nere och från ingenstans börjar killen i minn klass skriva till mig på msn, vi pratade rätt ofta och han fick mig på bra humör. vi snackade om relationer, musik och allting mellan himmel och jord. Jag blev glad. Vi bestämde träff på alla hjärtans dag, vi två plus min vän och hans vän gick till Dragon Palace och åt, jag var nervös. Kommer ihåg att jag gjorde bort mig ordentligt och skämdes. Men jag hade verkligen roligt. De följde med oss till bussen och de hade köpt presenter till oss, pärlörhängen och halsband.
På bussen hem pratade jag med min vän "Tror du att han gillar mig?", jag hoppades på det.

Den 24: e februari 2008 var våran 1:a träff, då vi sågs ensamma. Jag åkte in till stan, där han skulle möta mig. Jag var nerövs, kommer ihåg att jag inte hade kunnat äta innan, så nervös var jag. Jag kom in till stan och väntade vid City mail, väntade ett tag och han kom efter en stund och frågade om jag hade väntat. "Nej" svarade jag, fast jag hade gjort det, en stund. Vi gick mot åttan och fick vänta på bussen i ca 30 min, jag kommer ihåg att jag berättade för honom om hur melodifestivalen gick till och jag undrade om han tyckte jag var knäpp, men jag var så nervös så jag bara babblade på, jag gör alltid det om jag är nervös.
Vi kom till hans lägenhet efter ett tag och vi satte på melodifestivalen, vi hade missat de 2 första bidragen, men det gjorde ingenting. Jag kommer ihåg att han köpt två olika drickor, en festis och någon mer och frågade vilken jag ville ha, det spelade ingen roll. Jag brydde mig bara om att vara där, jag brydde mig inte om någon dricka. Men jag tyckte han var skitgullig.
Efter mellodifestivalen såg vi Sweeny Todd med Jonny Depp, den var bra och vi satt mysigt i soffan. Efter filmen var jag nerövs, fortfarande och undrade om han skulle kyssa mig. Han börjde kittla mig och det resulterade i ett kuddkrig. Jag hade så roligt... Min pappa skulle hämta mig snart och den bästa kvällen på länge skulle snart ta slut. Jag fick min kyss. Jag åkte hem och hade hur mycket fjärligar i magen som helst, lyckorus. När jag kom hem satt vi halva natten och snackade på msn. Det var första gången på länge jag var riktigt glad, rakt igenom.

Tiden gick och jag blev kär, mer och mer kär.

Jag gjorde ett stort misstag, vilket ledde till en massa olycka och saknad i nästan ett helt år. Jag var förlorad utan honom och jag visste att jag aldrig skulle sluta älska honom.

Jag hade tur, tur att han hade ett sådant förlåtande hjärta.
Den 8:e maj, ett datum att alltid minnas. Vi skulle fira hans födelsedag och jag var inbjuden bara för jag kände kompisen vi skulle vara hos, vi hade bara precis börjat prata igen. Den dagen tänkte jag "hoppas det finns en chans". Jag var hoppfull och jag hoppades verkligen, men trodde ingenting, varför skulle han vilja ha något sådant med mig igen?
På kvällen, på people, min kompis åkte hem och jag såg honom dansa med en annan tjej. Jag blev ledsen och kände hopplöshet. Men, jag gick till honom för räddning och han tog hand om mig, "va med mig hela kvällen". Vi började dansa, mer och mer. Vi gick upp till några fåtölje, dansade närmre och närmre, tillslut kysste han mig. Som jag hade längtat efter den kyssen, så oerhört mycket. Jag blev så lycklig men rädd på samma gång. Jag ville inte börja tänka i förväg. Hela den kvällen var vi som fastklistrade vid varandra. När han åkte hem tidigt på morgonen saknade jag honom.

Dagen efter åkte jag ytterligare till samma ställe där de firade hans födelsedag. Jag var nervös, "tänk om han ångrade gårdagen?" Men efter ett tag så satt vi och pratade och han kysste mig.
Dagen efter ändå, åkte jag till honom, vi tog en promenad, pratade och snart skulle han hem. Han följde mig till bussen, jag var orolig, men när bussen kom gav han mig en puss. Då började jag förstå, det kan hända.

Dagarna gick och jag blev gladare och mer säkrare. Sommaren kom, vi hade fantastiskt mysigt och kunde inte vara utan varandra. Lycka.
Tiden har gått så fort, nästa vecka har vi varit tillsammans i nio underbara månader.  Kan ni tänka er? Ibland kan jag inte ens förstå det själv.

Att ha dig i mitt liv är det bästa som finns. Utan dig är jag så tom, det finns inget jag utan dig. Jag älskar dig, Adi!
Du är lycka för mig. Jag vet att du och jag kommer vara förevigt. Jag vet det, du och jag är gjorda för varandra. Föralltid bebo, föralltid!