Mina tankar, mitt liv, min historia

Ambitionsnivån ligger mycket, mycket högre än vad min kropp egentligen orkar med. Jag vill nog alldeles för mycket än vad jag egentligen pallar. Jag vill prestera bra, jag vill hinna träna, dansa, träffa vänner och samtidigt måste jag hinna ha tid för mig själv. Och när jag klämmer in allt dethära blir en biverkning att jag stressar alldeles för mycket och på grund av stressen sover jag inte om nätterna och jag har också väldigt svårt att få i mig tillärckligt med mat. Mina problem blir ju inte mycket bärre av det heller, för när jag inte sover eller äter ordentligen blir jag bara ännu mer trött och så går allting runt i en ond cirkel och jag vet inte hur jag ska bryta den. Jag har problem, saker jag har hållt inne länge som aldrig har fått tid att komma ut. Allting bara samlas till en stor jävla klump och den blir bara större och större för varje dag som går. Och det blir bara värre för varje dag som går eftersom jag aldrig tar itu med sakerna, eftersom jag inte har den tiden jag behöver för att ta itu med dom. Istället för att tänka på mig själv gör jag en massa anda saker som inte är lika viktiga egentligen, men man tänker att dom är mycket viktigare i den situationen man är i.

Så frågan är, hur jag ska bryta denna cirkel?