Mina tankar, mitt liv, min historia

Just det, tänkte ge er en lite uppdatering om min vistelse hos doktorn igår. Så här kommer den..

Fick tid hos Svartbäckens vårdcentral 14.45. Somvanligt när man kommer dit får man vänta i 10 minuter extra iallafall. Pappa var med mig och ärligt talat tror jag att pappa alltid måste följa med mig när jag ska till doktorn. Han är ett bra moraliskt stöd, skulle aldrig klara av sjukhust vistelserna utan honom. Så tack till min underbara pappa. Iallafall 14.55 kom doktor Erik ut. Första intrycket var väll sådär (är skeptisk mot svartbäckens läkare) men väl inne i undersökningsrummet ändrades det totalt. Han var nog den bästa doktorn jag haft på länge och då är det bra. Han lyssnade verkligen och föröskte komma på vad det var med min mage. Han kände på den och konstaterade att den var svullen på vissa ställen. Han sa sedan att jag skulle ta lite prover så vi skulle få reda på lite mer. Så jag & pappa begav oss till väntrummet för att just, vänta.. Så där satt vi ett tag men fick tillslut komma in till det läskiga prov-rummet. Blod & urinprov skulle det bli. Så först sa sköterskan att hon skulle ta i armväcket sedan förklarade pappa att jag var mycket känslig för dessa saker och att sist jag tog blodprov svimmade jag. Ojdå sa hon den blonda tanten med alldeles för häftigt läppstift och tog bara ett stick i fingret istället. Tack säger jag. Trots att det bara var ett litet stick blev jag jätteyr, jag är ynklig när det gäller nålar och blod och sjukhus. Jag hatar allt som har med sjukhus att göra.
När proverna var klara fick vi återgå till den roliga sysselsättningen att vänta. Vi väntade och efter en stund kom doktor Erik tillbaka. Han förklarade att proverna inte visat någonting men han ville att vi skulle få reda på vad det var för fel. Så han skrev en remiss till barnakuten på Akis. Så det var bara att åka viare.
Stannade till på skolan innan bara för att hämta böcker och sådant.
Efter det åkte vi till akutmottagning på Akademiska. Väntade en stund i väntrummet och snart kom en sköterska och roppade upp mitt namn. Vi fick förflytta oss till ett undersökningsrum, där pratade hon lite med mig. Vägde mig och sådära och jag fick ta ett till prov. Sedan blev det vänta igen... Min gulliga pappa spran och köpte en tidning och banan till mig så jag hade något att sysselsätta mig med. Han lyckades också få upp mitt humör genom att pilla på allting i rummet och testa mina reflexer. Som jag skrev innan, tur att pappa var med.
Efter ca en timmes väntan kom det in 2 läkarkandidater som babblade på om hur jag mådde och mina symptom. De klämmde på magen och lyssnade på hjärta och lungor. De pratade även om graviditet och sa att doktorn skulle göra ett för säkerhetens skull även fast jag förklarade för dem att det är omöjligt. Jävla kandidater.. Iallafall, när dom var klara fick vi vänta igen på att doktorn skulle komma.
Efter ytterligare en halvtimme kom doktor Frisk in i undersökningsrummet. Och jag fick för 4: e gången förklara alla mina symptom och hur jag mådde. Han kännde på magen och hela den proceduren igen.
Han berättade sedan vad han kom fram till. Det var ingenting akut som tur var, ingen blindtarmsinfektion eller infektion i buken. Skönt att veta tycker jag. Han visste inte riktigt vad det kunde vara men skrev ut en medicin till mig som tydligen ska rena tarmarna och magsäcken. Ska ta den i några veckor nu och hoppas på att det bli bättre. Om det inte blir bättre så ska jag ringa tillbaka.

Så efter att ha spenderat hela min eftermiddag/kväll på sjukhus var jag helt färdif när jag kom hem igår. Usch..